assenav

I lördags var det så sjukt spännande, tror det eller ej(!) de sista sekunderna stod jag på fotpallen och visste inte vad jag skulle ta mig till, händerna skakade och jag hyperventilerade. När slutsignalen gick satte jag mig ner, och allt for ur mig. FINAL.. När jag insett det skrek jag! Och igår alltså, det går verkligen inte att beskriva vilken underbar känsla alltså. Att se er alla debutanter vinna VM-guld. Alltså, helt jävla otroligt. De som sa att detta var tidernas sämsta VM-lag är ju so in my ass. Att underskatta de som inte är i NHL är lågt, jävligt lågt. Och vad gör NHL spelare så speciella? De är precis samma som de i elitserien här hemma i Sverige. De har bara mycket mindre erfarenheter. Det är vad jag har och säga om det. Men det är obeskrivligt, helt klart. Oavsett vad så älskar jag svensk hockey. Oavsett vad... ^o) Och det här är bara början på fantastiska hockey år framöver!! Hyllningen i Kungsträdgården var guld värt!! Det var helt underbart att se er vrida i lycka! Wånderbart, och Joel, detta var ditt VM. Brorsan satt där han hör hemma. Jag gläds med dig otroligt otroligt mycket.

För att återgå till mitt liv^^ Jag fick inte göra något nationella idag heller, jag börjar fan bli redigt less på det här nu. Jag vill göra det, jag ser ju fan framemot det där jävla provet!! Och så får jag inte göra det, det börjar gå mig på nerverna. Sara var sjuk idag, eller vad hon nu var. Jag hoppas hon kommer imorgon så att jag kan få göra det. Mina lår är inte att leka med, som sagt så har jag fet sträckningen. Och jag trodde ju att det gått över, men peppar peppar. Så idag gick jag på apoteket och köpte tiger balm. Jag hoppas att det funkar. Jag är som skit less på det här nu. Och ikväll blir det av att sova med långkalsonger :)

Jag ska fortsätta med mitt liv nu, sluta drömma. Idag förstod jag verkligen på RIKTIGT hur det är. So let's face it, it will never happend. Hahha, jag menar, chansen? ;) 22maj fortsätter jag mitt liv, på riktigt..