assenav

Jag är otroligt besviken. Vad hände? Vart tappade ni hoppet? Redan i slutet av andra perioden kände jag att ni hade gett upp. Jag måste erkänna att jag inte ens märkte att ni gjorde ett mål, 5-2 målet. Inget jubel. En liten high five, vad fan alltså? Kallio, vart tog du vägen? 3 onödiga utvisningar i rad, du kämpade inte efter pucken som jag har sett dig gjort alla tidigare matcher. Ishockey är en lagsport, ingen individuell sport, lyckades ni glömma bort era lagkamrater? Det jag fick se idag var felpassningar, tappade puckar och noll skriskoåkning och sammhålling. Ingen direkt kamp om pucken, ni lät nästan Färjestad vinna. Varför gjorde ni det? Genom alla utvisningar fick Färjestad ett övertag och avgjorde nog inom power play. Otroligt många dumma utvisningar, som hade kunnat undvikas. Men jag antar att ni var riktigt less på själva situationen, och ni ville vinna, men visade inte det tillräckligt. Lundqvist, var verkligen den utvisningen nödvändig? Tack vare den så fick dom 5-1 målet. Förstårligt av din frustration men hur nödvändingt var det att slå undan Henrikssons ben? Ja, otroligt besvikelse av kvällens match, sämsta avslutet. Niklas Andersson, Tomi Kallio, Martin Plüss, Jonas Johnson, Joel Lundqvist, Ronnie Sundin. Vad hände? Ta del av denna match och tänk verkligen över detta. Lär er av era misstag och ta med detta till nästa säsong, räkna med att jag kommer att kolla på en del matcher då ni är längre upp. Ni är guld värda, men jag förstår inte varför ni inte tar i och visar varför ni är svenska mästare. I mina ögon är ni och kommer alltid att vara Svenska Mästare, som så många gånger förr!!

Martin Plüss:
– Vi kämpade bra och gjorde vad vi kunde. Färjestad hade ett bättre power play, det avgjorde, för i spel fem mot fem var det jämnt.

Joel Lundqvist:
– Just nu känns det bara meningslöst. Vi hade våra chanser, men Färjestad var bättre.

Jag kan inte göra annat än att hålla med, dom var bättre. Och det visade dom stort.


Gud alltså, jag är sjukt lack. Troligtvis tror ni trogna läsare över matchen, men dock ej. Mobilen. Sjukt dåligt humör jag får att vara utan mobil. Lättare blir det inte heller när mamma är världens pain in the ass. Och inte heller när min lillebror har kommit hem, jag som verkligen trodde att detta lov skulle bli lite lugnare än det kommer att bli. Inte nog med det så verkar det aldrig gå mot varmare tider, i södra sverige har all snö försvinnit och folket har fått chansen att ta av sig jackan och ta fram solglasögonen. Det är i dessa stunder jag vill flytta ifrån Umeå så fort som möjligt, bort från skiten alltså.